Om Fredrik

Fiddes Minnessida

Fredrik Karlsson

Om Fredrik

Den 1 april 1985 kl. 00.02 föddes Fredrik på BB i Eksjö. Barnmorskan AnnMargret hade fått

heja på och hjälpa till ganska mycket för det var en långdragen förlossning trots Jans fantast-

iska stöd och andningshjälp. Fredrik kanske hade det mysigt i magen för 9 dagar extra fick vi

vänta på vår förstfödde, men vilken känsla det var att höra skriket och få upp babyn på magen

och se att allt såg ok ut, för att sedan upptäcka att det blev en kille – Härligt – bara toppen.


Vårt första år med Fredrik var omtumlande. Första barnet, efterlängtat, men ”ovant och nytt”.

Härlig känsla att se honom växa och utvecklas med första leendet, krypandet, han började gå

vid 10 månader. Första ordet – var ”brum” som en bil och pappa. Magknipen var jobbiga fram

till 5 månaders ålder. Han började tidigt att undersöka allt. Varm var han alltid, så kläderna

åkte av, och då var det bara blöjorna kvar.


Han började hos dagmamman Greta när han var 1 år, där träffade han kompisarna Kalle och

Andreas. De har varit kompisar sedan dess. Kalle och Fredrik har hittat på en massa skoj i

vuxen ålder, bl.a. så fick Fidde mycket hjälp av Kalle då han övningskörde med motorcykel,

sommaren 2011. Han körde också upp för mc samma år, vilket var en stor dröm för honom.

När han var 2 år och 10 månader blev han storebror till Anna. Det var spännande att sitta med

Anna i knäet. Vi gick på öppna förskolan och träffade nya kompisar bl. a. Michael. Fredrik älskade

sina bilar, bilbana och lego. Han gillade när farmor och mormor läste böcker. Han åkte snowracer

och pulka. Vi var i Hovfjället Torsby och åkte alpint = störtlopp eller en och annan sväng bland

träden vid sidan av pisten..


När han var 4,5 år var det dags för förskolan Kvarnen fram till 7 år. När han var hemma lekte

han med Herman, Adam, Michael, Jonas och Viktor. Han började cykla vid 5,5 år – det var

spännande. Farmor och mormor var ofta på besök, då skulle det lekas och kanske mest läsas

i böcker. I 7-9 års åldern förutom skolan, så var det mest fotboll, simskola, UV-Scouting och

springtävlingar. Det var mycket lek utomhus, men visst började TV-spel och video intressera.


På vintern började handbollen och på hösten 1994 startade skidträning i längd. Lite ridning var

det också. Det mesta gjordes tillsammans med syrran Anna och lite olika kompisar. Kusinerna

Mattias & Jonas och Marie & Caroline fanns ofta med liksom släkten i övrigt.


I 10-13-års åldern började skolan ”ta lite mera tid”, för han ville vara bäst. Samtidigt så var

flera dagar i veckan fulla med träning och på helgerna var det ofta tävlingar på skidor eller

löpning – friidrott, matcher i fotboll eller handboll. Att vara med kompisarna var viktigt och

tv-spelen var flitigt använda. Fredrik började också spela gitarr, först akustisk, sedan el-

gitarr. Somrarna var härliga med mycket bad, resor, UV-läger och att vara i sommarstugan.

Grannen Adam var ofta hos oss och spelade TV-spel och Nintendo 64 på kvällarna.

De hade många kamper i spel som Turteles, Super Mario och Zelda. Det var också många

morgonar som Herman fick ”dra med sig” Fredrik till skolan, då han såg sin chans att få några

extra minuter med gitarren eller tv-spelet före skolan.


I 13-16-års åldern, högstadiet, mycket plugg, han ville helst ha MVG på allt. Han kanske inte

alltid passade tider till lektionerna i skolan, men för det mesta ordnade det sig. Skidorna tog

mer tid i anspråk, träning, läger och tävlingar. Fotboll, handboll, scouter, gitarren, Tv-spel &

film, skoldisco, kompisar och tjejer var andra intressen som också skulle hinnas med.


En menisk och korsbandsskada drabbade Fredrik i klass 8, när de spelade innebandy på en

gymnastiklektion. I klass 8 började tankarna på att studera på skidgymnasium växa fram.

Det fanns  i Hvetlanda Skidklubb skidkompisar som tidigare gått på skidgymnasium. Torsby

kändes som ett bra val. Fredrik var mycket glad och lycklig då han blev antagen dit. Han flyttade

från Vetlanda vid 16-års ålder, 43 mil norrut till Värmland och Torsby. I 4 år bodde och studerade

han sedan där, på det tekniska programmet, samtidigt som längdskidorna blev Fredriks idrott.

Han delade lägenhet med Anders Källén som tävlade för Högsäter. Fredrik var alltid glad och nöjd

med tiden i Torsby. Då man pratade med honom i telefon, var det alltid något på gång. Han började

övningsköra samma dag som han fyllde 16 år, sedan körde han så ofta han kunde.

Redan i maj 2003 körde Fredrik upp och fick körkort, vilket var mycket efterlängtat. Han övertalade

omgående mamma Ewa att hennes gröna Ford Escort skulle passa Fidde perfekt i Torsby och vem

kunde neka en kille som mer eller mindre ”låtit” som en bil i 18 år. Ett ”häftigt” fritidsnöje som

Anders och Fredrik m.fl. roade sig med, var att köra bil på isen. Hans favoritämnen i skolan var

bland annat träslöjd, gymnastik och matematik, beräkningar och logistikfixande, vilket senare

utmynnade i studier till byggnadsingenjör.


Leif Skogsberg, Perra Yttergård och Roland är några av de lärare/kompisar som Fredrik hade

i Torsby. Han utvecklades till en duktig elitåkare under tiden där. Samtidigt fick han en del av

skidsäsongen spolierad av sin gamla knäskada med påföljande operation. Han återvände alltid flera

gånger/år till Torsby även efter att han flyttat därifrån. Marknadsfester och födelsedagsfirande med

kompisar var stående Torsbyaktiviteter. Under Torsbytiden bytte han också klubb från Hvetlanda Sk.

till Eksjö SOK. Han var på pallen vid några tillfällen under juniortiden. Vid junior SM i Hakarp/Jönköping

körde Fredrik hem ett silver.


Seniortiden: Efter avslutad skolgång i Torsby, sökte Fredrik till skiduniversitetet i Östersund

och blev antagen. Detta var också en av de lyckligaste dagarna för Fredrik, då det blev klart var nästa

adress ”Skid Meckat – Östersund”. Det fanns en tanke att göra militärtjänst i Östersund på idrotts-

plutonen, men samtidigt genomgick det militära en omorganisation i Sverige, vilket innebar att

Östersund blev nedlagt. Fredrik kom in på Mittuniversitetet och började läsa till byggnadsingenjör,

samtidigt som elitträningen fortsatte under Mattias Perssons ledning. Mattias, en smålänning som

blev en fantastisk mentor och nära vän. Fredrik och Mattias diskuterade allt från skidträning till

kärleksbekymmer.


2007 lyckades Fredrik få sin syster Anna att flytta upp till Östersund och satsa på skidorna. De bodde

då grannar på ”Slingan”. Under dessa år utvecklades Fredrik till en ännu bättre längdskidåkare, med de träningsmöjligheter som Östersund erbjuder. Han fick även möjlighet att åka några Världscuplopp, han

tillhörde även Utvecklingslandslaget 2015. 2008 tog han en SM-bronsmedalj på 5-milen i Orsa, han körde

också in flera topp 10-placeringar på SM, 6:e plats på U23-VM i Italien och han deltog även i Kina på Skiduniversiaden med en 4:e plats som bäst. Hans klubbadress fram till 2009/10 var Eksjö SOK, där

Fredrik hade många minnen med klubbkompisar och ledare i 1000-tals mils bilåkning, med ”Eksjöfamily” – Sebastian, Robert, Rickard, Hanna, Anna G., syster Anna, Jimmy och Emma. Vi reste runt med Johan,

Stefan, Jan och Göran från Dalarna/Värmland upp till Lappland under ett antal intensiva skidsäsonger.


2010 bytte Fredrik klubb till Hudiksvall för att ytterligare ge sig själv chansen att utvecklas. Han trivdes

väldigt bra i klubben från första början. På SM i Östersund 2012 blev han 5:a på 15 km. fritt och senare i Långberget fick han dela glädjen med Daniel Richardsson och Fredrik Jonsson att vinna stafettguldet för Hudiksvall. Under 2012 fick han också glädjen att vinna två Skandinaviskcup tävlingar, en i Norge och en i Estland.


Glädjen var också stor när han blev uttagen till 2015-laget kommande säsong. Att leva och bo i Östersund

var Fredrik väldigt nöjd med. Han trivdes med sina kompisar Tiio, Jesper, Anders och Gunnar m. flera.

Han tyckte om att fixa med olika saker, han hade alltid något på gång när man ringde. Skidorna var det

stora intresset, men studierna var också viktiga. Varje sommar och jul var det Vetlanda som gällde.

Familjen med Anna, släkten och vännerna hemma var viktiga, även om det gick lång tid mellan träffarna.

Det var mycket som skulle göras spela golf, MC, tv-spel, tjejer, utflykter och resor med familjen och fixa

fester med kompisarna hemma, förutom att följa träningsprogrammet från Mattis.


I april 2012 blev det påsk med den årliga maskeradskidtävlingen på Skidstadion i Östersund, därefter fest

på kvällen. Anna var då uppe och hälsade på för att också deltaga i festligheterna. Fidde var nöjd över

sin ”outfit” och han påstod att ingen skulle känna igen honom. När vi senare var på väg upp till Stadion

säger Tiio ”tjena Fidde, snygg outfit” till killen som hade ”klätt” ut sig till mcåkare med hjälmvisiret nedfällt.


Två helger därefter var det säsongsavslutning i Bruksvallarna och Fjälltoppsloppet, på kvällen var det

planerat för fest med skidkompisarna. Efter det skulle Fredrik bila hem till Småland, där våren kommit

och skogsplantering skulle utföras i hans företag. Veckan var planerad för förmiddagar i skogen och

resten av tiden skulle ägnas åt familjen och kompisarna.

Men så blev det inte..


Torsdagen den 19/4-12 hade Fredrik tillsammans med kompisen Jesper planerat att köra scooter, ett

annat av Fredriks intressen. Fjällkartan med skoterleder var studerad kvällen före.

Ösjöstugan var ett delmål och sedan ett frikörningsområde. En fjällbäcksravin hade bildats, men den

var inte synlig i vädret - ”flatljus” som rådde just vid det tillfället och olyckan var ett faktum.

När Jesper kom fram och undrade hur det var, så sa Fredrik, ”Det är lugnt”.


Fredrik fick vara med oss i 27 år och 19 dagar. Det finns så många minnen, det svämmar över

i hjärtat och huvudet, när man ska skriva om allt. Detta är bara en liten del berättat om vår

Fredrik. Vi tänker på alla stunder, då vi ”suttit” och pratat, diskuterat eller bara fått vara tillsammans

och hur vi fått krama om Dig, när vi träffats och tagit farväl till nästa gång vi skulle ses. Vi tänker också

på alla möten och händelser som vi fått dela med Fredrik, hans vänner och andra människor som varit i

hans närhet. Det har givit oss så mycket glädje, som vi aldrig kommer att glömma och som i framtiden

är något som kommer att ge oss kraft och styrka att leva vidare med.



FREDRIK DU ÄR FÖR ALLTID MED OSS!

 



Fiddes Minnessida 2015                                                                                                                                Utformning Hans Petersson